Varje morgon, ungefär samtidigt som jag funderar på om kaffet är starkt nog för att väcka de döda, kollar jag orderlistan. Och varje morgon slår det mig: ni är inte kloka. Inte en enda av er.
Men er dåliga smak har mönster. Generationsmönster. Så jag grävde i datan för att en gång för alla reda ut vem som är sjukast i huvudet.
Gubbarna tar över – med eller utan självinsikt
Vi börjar med den mest förutsägbara gruppen: gubbarna. Beställningarna på tröjor som skriker 'jag har gett upp' kommer in som klockan. Det finns två sorter. Dels den som kapitulerat med ett leende, stolt som en Legitimerad Gubbe. Han har accepterat sitt öde.
Dels den bittra varianten. Han som vill att hela världen ska veta att han är en Varning - Grinig Gubbe. Och sen har vi kungen av dem alla, pensionären. Han som beställer en Retired, Not my problem anymore och sen förmodligen mejlar oss och klagar på PostNord. Det är en livsstil.
Pappahumorn: Från torr till tragikomisk
Pappan är inte samma sak som gubben. Inte än. Pappahumorn är en egen, sorglig genre. Den klassiska, torra som en sommarfura i juli, hittar vi i Goddag yxskaft. Noll poäng. Ingen finess. Bara ett konstaterande.
Men sen har vi den moderna farsan. Gen X eller tidig millennial. Han som vet att han inte är bäst. Han köper en World's Okayest Dad och tror att han är ironisk. Han är bara ärlig. Det är här vi också ser grupperingar som Dads of Dishonor och Farsor med felprioriteringar dyka upp i orderflödet. Självinsikten är brutal.
90-talisterna: Nostalgi, ironi och pixlar
Millennials då? De lever i det förflutna. Deras humor är 90% nostalgi. Allt var bättre förr, när man hade modem och disketter. En tröja som Born in the 90s | Gaming Edition är inte ett skämt, det är en identitet. Det är ett rop på hjälp från en generation som inser att de nu är de som klagar på 'dagens ungdom'. Patetiskt och vackert på samma gång.
När det blir mörkt: Relationsångest och maskmat
Nu lämnar vi de trygga generationerna. Nu blir det obekvämt. Vi ser en hel del mörk, existentiell humor. Tröjan Sooner or Later- We're All Worm Food säljer stadigt. Antagligen till folk som precis fyllt 40 och insett att allt går åt helvete.
En annan favorit för svensexor och skilsmässofester är My Wife Thinks I’m Faithful. Roligt tills det inte är det. Det är en hel genre som vi ser i vår kollektion med sjuk humor. Och nej, det här är inte direkt något du hittar som en gullig present till mamma, om vi säger så.
Gränsen är passerad: Vem fan köper det här?
Och så kommer vi till slutet av internets mörka gränder. Till de beställningar som får oss på kontoret att tystna. Vem köper en tröja med trycket "Incestera"? Vem? Jag vill inte veta, men ordern finns där. Svart på vitt.
Likaså med "Aga". Ett ord som delar Sverige i två läger: de som minns det, och de som är chockade över att det ens går att skämta om. Det här är inte längre humor. Det är en sociologisk studie i hur trasiga vi är. Det är här vi hittar de som är sjukast i huvudet. Åldern spelar ingen roll. Det är ett sinnestillstånd.
Så, vem är sjukast? Alla, på sitt sätt. Från den bittra pensionären till den ironiska pappan och den gränslösa provokatören. Eran gemensamma nämnare är att ni alla vill ha en tröja som säger det ni inte vågar.
Och vi fortsätter att designa dem. Våra partners trycker dem när ni beställer. Fråga mig inte varför. Jag jobbar bara här.
/ Pontus, Shirty.se
